Räkceviche med rostad vitlöksciabatta

Ett tips på en riktig smakexplotion!

400 g skalade räkor
3 lime
3 tsk sambal oelek
3 salladslökar
1 vitlöksflyfta
½-1 kruka korriander

1 ciabatta
smör
2 vitlöksklyftor

1. Hacka salladslök och korriander. Pressa ur limesaften över räkorna och blanda i lök och korriander. Pressa i vitlöken och tillsätt sambal oelek. Smaka av med salt. Låt stå i kylen i minst 30 min.
2. Dela ciabattabrödet i 4 delar. Bred på ett ordentligt lager med smör och pressa över vitlöken. Rosta på galler i mitten av ugnen tills brödet fått fin färg.

Pepparbiff med ljuvlig chevrésås och rostade rotfrukter

Middagsbjudning på intåg eller bara sugen på att låta smaklökarna dansa tango? Här är ett recept jag just provat med en sås som är att dö för. Please try it!

3 bakpotatisar

3 morötter

4 (små) rödbetor

olivolja

timjan

rosmarin

salt och peppar

1 bananshalottenlök

½ tsk timjan

2 lagerblad

5 vitpepparkorn

2 dl tort vitt vin

2 dl matlagningsgrädde
½ hönsbiljungtärning
150 g chevréost

4 st. pepparbiffar

 1. Skala och dela morötterna och rödbetorna. Klyfta potatisen.
Förkoka potatisen i ca 10 min. Lägg i rödbetorna mot slutet.
2. Sprid ut rotfrukterna på en plåt och ringla över olivolja. Krydda efter smak med timjan, rosmarin, salt och peppar. Rosta i ugnen på 225 grader ca 30 min.

3. Skala och hacka sherlottenlöken och fräs i olja ett par minuter. Tillsätt timjan, lagerblad, vitpepparkorn och det vita vinet. Låt koka ca 5 min. Tillsätt grädden och hönsbuljongen och koka ytterliggare 5 min.
4. Sila såsen och häll tillbaka den i kastrullen. Smula i chevréosten och mixa slät med stavmixer. Smaka av med salt och peppar.

5. Stek pepparbiffen efter önskad tillagning.

6. Servera gärna med en grönsallad toppad med granatäpplekärnor samt ett kryddigt rödvin.

Laxpanna med fänkål, äpple och curry

Curry är en av de få kryddor jag gärna är sparsam med. Anser att den kryddmix vi i Sverige kallar curry lätt tar över råvarornas egna smaker och helt enkelt förstör. Men inga regler utan undantag. Här har ni en rätt där curry kommer till sin rätt. Snabblagad och supergod.

För 4 port.
4 portionsbitar laxfilé
1 fänkål, ca 250 g
1 rött äpple
1 gul lök
1 tsk curry
1 msk tomatpuré
1 hönsbuljongtärning
2 ½ dl mellangrädde
smör
salt och peppar

1. Skär fänkålen i skivor. Dela, kärna ur och skär äpplet i klyftor. Skala och finhacka löken.
2. Fräs kålen, äpplet och löken i smör. Tillsätt tomatpuré, curry och buljongtärning.
3. Skär laxen i mindre bitar. Tillsätt laxen och grädden i grytan och låt den sjuda under lock tills laxen är klar, ca 5-10 min. (Innertemperaturen bör vara runt 56 grader).
4. Smaka av med salt och peppar och servera till ris.

Tikves - finn mig en skatt

Tog en klunk och fann en skatt, en pärla.

I vanliga fall anser jag rödvin vara livets dryck, men till en räkfredag kan man inte dricka rödvin. Jag har annars inget problem att dricka rött till fisk heller, allt beror på tillbehören och vilket rödvin det är. Men skaldjur är något annat. Då är det vitt vin och inget mer med det. Därav kom jag att fylla mitt glas med ett vin jag aldrig provat innan, och om jag har otur aldrig kommer kunna testa igen.

Tikves, en region i Makedonien där de lyckats ta fram att vin jag sent kommer glömma. Special Selection Chardonnay 2008. Problemet med denna skatt är att den inte finns på systemet. Men beställ då! Kanske ni tänker. Jo, visst hade jag det, OM DET GICK. Nej, vinet är medköpt från Makedonien

 och så länge jag inte planerat resa dit får jag helt enkelt klara mig utan. (Inte någon som råkar veta vart jag annars kan få tag på det???) Nåja. Om ni skulle trilla över detta vin rekommenderar jag det varmt. Hett. Glödhett.

Rekomenderas till: fisk, skaldjur

Huvuddruva: Chardonnay (av arten vitis vinifera)

Producent: Tikves

Alkoholhalt:12,5%

Artikelnr:------ (fd.73489) 

Så vad kan man nu göra åt det här? Mja, antar att det bara är att hålla utkik efter andra chardonnay-viner från Tikves. Kan regionen producera ett gott chardonnay klarar de nog fler. Och kanske är deras andra druvor av lika bra kvalité? Får kanske bli en "Prova-tikves-viner-helg" snart.

Serranolindad banan med whiskydoft

Ska nu tipsa om en enkel, delvis egen påhittad förrätt som är en perfekt aptitretare innan middagen. Testade den på pojkvännen i helgen och det var troligen den mest uppskattade rätten på menyn.

för 2 pers.
2 bananer
4 skivor lufttorkad skinka, exempel serrano
1 dl lätt crème fraiche
75 g whiskyädel
flingsalt

1. Dela bananerna på hälften. Linda in dem i var sin skiva lufttorkad skinka och lägg dem i en ugnssäker form.
2. Smula ner ädelost i crème fraiche och rör om. Häll blandningen över bananerna och toppa med lite flingsalt. Ställ in dem i ugnen på 225 grader tills bananen blivit mjuk, ca 10-15 min.
3. Servera gärna på ett par blad romassallad och toppa med grovhackade valnötter.

Smakrik päronkyckling

En härlig kycklingrätt som trots sin enkla karaktär har en festlig smak. Lagade den själv för första gången i lördags när jag skulle bjuda min pojkvän på middag, och den blev varmt uppskattad. För er som gillar lite extra sting i maten kan man öka mängden sambal oelek. Själv hade jag nästan det dubbla av både valnötterna och sambal oeleken. Varför snåla med det goda?

för 4 pers;
500 g kycklingfilé
2 vitlöksklyftor
2 dl lätt crème fraiche
½ tärning hönsbuljong
1 msk riven färsk ingefära
1 tsk sambal oelek
2 päron (gärna conferens)
1 dl rostade, grovhackade valnötter
½ dl grovhackad mynta
smör
salt

1. Skär kycklingfiléerna i bitar, gärna på längden. Salta och bryn dem i smör.
2. Skala och hacka vitlöken. Blanda Crème fraiche, buljongtärning, vitlök, ingefära och sambal oelek i en gryta. Lägg i kycklingen och låt koka under lock i ca 5 min.
3. Klyfta päronen och tag bort kärnorna. Stek dem i smör och lägg sedan ner dem i grytan. Strö över valnötter och mynta.
4. Servera med kokt ris, gärna viltrisblandning.

1865 Cabernet Sauvignon, chile 2007

1865 är ett av mina favoritviner i stundens skrivande. Ett rödvin som min pojkvän köpte med sig efter en jobbkurs och som vi numera beställer från systemet eftersom det tyvärr inte alltid finns hemma. Vinet är dock värt det extra besväret flera gånger om. Producenten är säkerligen känd av många för viner så som  Gato Negro, men har här lyckats med det lilla extra enligt min mening.  Det är smakrikt vin där helheten domineras av kryddor, fat och mörk bärighet. Viss strävhet ger god struktur tillsammans med fräsch syra. Klart prisvärt med sina 119 kr för 750 ml.

Rekomenderas till: Lammkött, Nötkött, Vilt

Huvuddruva: Cabernet Sauvignon

Producent:Viña San Pedro

Alkoholhalt:14,5%

Artikelnr:16672

 

lunchmat i á la carte klass

Hade den äran att bli utbjuden på lunch av mina föräldrar idag, och i Stenungsund finns ett självklart val av restaurang för sådana här tillfällen: Kvarterskrogen, belägen vid kommunhuset i utkanten av stenungstorg. Här serveras två alternativ på dagens och jag har aldrig varit med om att valet av lunch varit enkel. Med min beslutsångest säger det visserligen inte så mycket, men poängen var att det alltid är välkomponerad veckomeny.

Maten är kvarterskrogens stolthet. Smakerna gifter sig med varandra och rätterna är så pass vällagade att det är svårt att förstå att det är "dagens" man sitter och avnjuter. Maten hade faktiskt lika gärna kunnat serveras som en á la carte rätt på en fin restaurang i stan. Dessutom ska salladsbuffén ge ett extra plus åt restaurangen då den alltid är både fräsh och kreativ.

Men ett lunchhak är ett lunchhak. Någon mysig stämning kommer man aldrig lyckas finna där. Restaurangen är populär och det är alltid fullt och ont om sittplatser. Kön till kassan slingrar sig allt som oftast genom hela lokalen och man får knö sig fram för att komma dit man ska. Ljudnivån i den lilla lokalen blir förstås lätt i det högsta laget som den lätt blir när små utrymmen fylls med för mycket folk. Men vad ska man göra? Inte ens det lite dyrare priset på 80:- för en lunch får folk att välja andra restauranger.

Dagens idag blev en parmasan och örtbakad kycklingfilé med tomat- och basilikasås, serverat med grönsaksris. Och som alltid; smaker som gifte sig och en kyckling som var perket tillagad så att den behölls saftig. Det är bara att lyfta på hatten och varmt rekomendera Kvarterskrogen till alla som vill ha en god lunch serverad och befinner sig i Stenungsund.

En oliv i en klass för sig

Den restaurang som ska få äran att bli den första att nämnas i min blogg är Svarta Oliver, en liten, medelhavsinspirerad restaurang på Kristinelundsgatan 4 i Göteborg. Detta var nämligen just den plast där jag avslutade föresgående år och som satte en liten prägel på 2011. Här avnjöt jag och min pojkvän en helt fantastisk nyårssupé.

Stämningen var perfekt för en romantisk nyårsupplevelse. Persoalen hade ett lagom tempo då de varken lät oss vänta i evigheter eller slet tallrikarna från oss innan vi knappt tuggat klart, vilket annars verkar vara en favoritsysselsättning för serveringspersonal på många restauranger där gästtrycket är stort.

Jag och min pojkvän blev placerade vid ett litet bord där jag hade tur nog att få utsikt över den spektakulära eld som faktiskt brinner i mitten av ett av rummets större, runda bord. Även detta ett plus. Är dock osäker på hur det är att vara en av middagsgästerna vid "brasbordet". Bara när vi svepte förbi för att ta oss till vårt bord kände vi hettan slå emot oss. Antar att de inte behöver vara orolig för att maten ska kalna i alla fall.

Maten var en av de bästa kulenariska upplevelserna jag haft i Sverige. Menys bestod av en trerätters supé där det fanns två alternativ till föt- och efterätt samt 5 alternativ till varmrätt. Vi båda valde sauterade skaldjur till förrätt som bland annat bestod av blåmusslor och scampi. En smakfull rätt både för öga och gom.

Till varmrätt serverades jag grillad havskatt med en fårostrisotto och min pojkvän en metaxflamberad tournedos med vitvinssås, pepparsås och potatisgratäng. Båda rätterva givet med diverse passande tillbehör. Någonstans här började min pojkvän pika om att jag nästan stönade mer av maten än av, ja, guess what, vilket jag nog anser är all recension den maten behöver.

Till dessert var vi båda åter överrens om menyns bästa förslag; en choikladtryffel smaksatt med päronkonjak. Dock är detta den rätten som imponerade minst. Chokladtryffeln var visserligen väldigt fyllig och fin i smaken men päronkonjaken borde givits större smakutrymme och efter en trerätters hade även storleken kunnat minskats en aning (men bara en aning ^^).

I dryckesväg måste husets vita som vi drack till skaldjuren berömmas. För att vara husets var det ett väldigt gott vin, inget sötsliskigt krogblask där inte. I övrigt rekommenderades vi ett ganska klassiskt spanskt rioja vin som fungerade både till min havskatt och oxköttet. Tacksam för detta vintips.
    

 

Antar att jag egentligen inte behöver tillägga att Svarta Oliver är en restaurang jag varmt kan rekommendera. Det enda man kan hoppas på är att de inte har denna standart endast under högtider och vid färdiga menyförslag.